söndag 12 december 2010

Smakkalendern Lucka 12

Dagens smaköverraskning var ett nytt knäcke som jag lite oengagerat valde - med den lågt ställda förväntan tillsammans med mååånga smakupplevelser och skyhöga önskelistan - och till min förvåning bubblade av smaker som är så goda att jag inte riktigt kan sätta ord på dem än.

Smakkalendern Lucka 11

Förväntningar och förkunskap bidrar starkt till hur något smakar. Ja, hela ens referensram egentligen, som det heter på akademiska. Bakgrund, erfarenheter, vad du brukar äta/smaka på. Säg mig vad du äter och jag ska säga vem du är - som den förenklade vulgärvarianten av beteendeanalys pöser.

Det räcker med att sträcka det till: Säg mig vad du förväntar dig, så ska jag säga vad du tycker det smakar. Högt ställda förväntningar parat med rik kunskap borgar för bottennapp. Lågt ställda med samma erfarenhet gör dig kanske nöjd men sällan tillräckligt laddad och mottaglig för det som bjuds. Än svårare kan det vara om man är ovan att smaka på saker. Många har inställningen att jag kan inte och jag vet inte. Men det handlar om övning. Och alla kan, det är ju bara jag som vet vad jag tycker att något smakar.

Hur hänger det ihop med förväntningar? Bestämmer du dig i förväg för att X gillar jag/ gillar jag inte eftersom ... Då är chansen stor att du gillar/ogillar X - och risken är stor att du missar något som smakar helt annorlunda än du väntat dig. Receptet för nya smaköverraskningar kanske lyder: en allmänt nyfiken och öppen inställning parat med turen att då och då snubbla över nya smaker.

Fast ibland inträffar det magiska när den förväntade smakupplevelsen är högst ordinär och enkel men den upplevda resulterar i ett lyriskt deklamerande med en svävande blick.

PS Nobelgissningen var ju ... sådär rätt. Värre är ju att det rätta svaret var den megaklassiska och svårbalanserade kombi av mjölkchoklad och apelsin de bjöd på. Okej, gammeldansk kanske gjorde det hela spännande men ... bavaroise. Kom igen, det finns goda desserter utan gelatin.